Runo Andersson somnade in natten till den 16 februari. Under många år var han Vänföreningens uppskattade kanslichef och svarade för stora delar av föreningens verksamhet, ofta tillsammans med hustru Astri. Han upplevde något av en andra karriär i det älskade Konserthuset. Hans administrativa förmåga och erfarenhet och hans stora musikintresse blev en perfekt kombination för uppgiften. Kontakterna med Filharmonikerna var till stor och ömsesidig glädje. Det var en lätt och tacksam uppgift att vara ordförande med Runo vid sin sida.

Börje Risinggård